Minnenas flod

På vattnet söker jag,
bland svarta svanar och solblänk
söker jag fragmenten,
resterna av tid.

Jag söker minnen,
jag skymtar dem
i varje vågs silverskugga,
i varje krusnings
hemlighetsfulle viskning.
Näckrosorna tömmer jag
på deras antydan till under.
Skimrande godhet
som gömmer sig kvar
i doften av vass och dy.

Det klingar av sånger,
jag hör röster
genom väggar av tid och vatten.
Ljud och röster
ekar över vattnet,
hemliga språk,
glömda fraser,
sparsmakade förtroenden.

Jag dyker,
jag drunknar
i alla sparade smärtor.

Vågorna är av stelnat glas.
I revorna
där vattnet delar sig
kan jag känna min närvaro i tiden.
Liv har flutit här,
mitt och andras.

Hågkomster,
klanger och färger,
doft av löv
som multnar till mylla.

Tiden har ristat runor i min hud,
och ändå är döden så fjärran ibland.
Ringarna på vattnet
blir allt vidare.
Slutna cirklar
där tiden står stilla.